Väckningen ringer klockan nio, jag går upp. 

Jag hinner gå in i hallen, på väg till toaletten och så ringer det på dörren.

Livrädd som jag är när jag inte väntar besök så öppnar jag innedörren försiktigt för att det inte ska höras ut (vilket det typ alltid gör) och kikar ut genom titt-hålet.

Där står nån från posten, och jag vet direkt vad hon har med sig. Plötsligt blir det bråttom, jag kan ju inte öppna i t-shirt och trosor, så jag kutar in till vardagsrummet och sliter upp mina mjukisbyxor och försöker kränga på mig dem.

Det går aldrig bra att få på sig även de enklaste plaggen när man ska göra det fort.

Sen halkar jag tillbaka in till hallen och öppnar dörren. (vad känns som en evighet senare, ett under att hon fortfarande är kvar) Världens fulaste underskrift senare så har jag min fina blizzard-canvas!