Hej!
Natten igår var... annorlunda.
Lilla vovven Mida ville sova i min säng, men som om inte det räckte ville hon ligga under täcket - och slicka mig på benen eller fötterna.

Jag somnade i alla fall tillslut, och vaknade nästa morgon av att jag hörde mamma och pappa prata om att gå på promenad med hundarna. Jag tittade på klockan. Det var alldeles för tidigt.

Pappa tittade in i mitt rum, och eftersom jag antog att han letade efter Mida lyfte jag på täcket så att hon hittade ut. Jag somnade om, men vaknade av att dem var hemma från promenaden och Mida stog och nosade i mitt ansikte. Hon lyckades hoppa upp i sängen och slickade mig i ansiktet, samtidigt som hon trampade på mitt hår så jag inte kunde röra mig.

Efter att hon ett par gången hoppat upp och ner i sängen, och stått och grytt vid mitt ansikte för att jag ignorerade henne så la hon sig till rätta under mitt täcke igen och sov där tills jag vaknade vid tolv - Ja eller elva om vi ska tänka i vintertid (men det gör vi ju inte nu eftersom det är sommartid).


Hela dagen gick ut på att såsa vid tv:n och titta på E!
(och att äta av påskgodiset - som antagligen kommer vara slut innan påsken är här)

På eftermiddagen vandrade jag och syrran hem till farmor och farfar igen för att lämna av hundarna.
Promenaden dit gick bra förutom att Kalle återigen fick några konstiga infall av att han inte längre ville gå, och att Mida trodde att det var kapplöpning istället för en promenad.


Johannas och Kalles lugna promenadtakt


Mida som inte kan stå still en sekund



"Jag tänker inte gå ett steg till"

Sedan fick Kalle plötsligt väldigt bråttom

Översvämning